Hotell Ilio, det enda boutiquehotellet på ön Elba

Boka direkt från vår online-bokning. För info: Gå till Hotell Ilio webbplats >

Capo Sant'Andrea: lite historia

FÖRHISTORIEN
En gång i tiden satt Elba ihop med fastlandet och ön visar spår på mänskligt liv fr.o.m. mellersta och äldre stenåldern. I Marcianas Stadsarkeologiska museum, kan man observera några handgjorda stenföremål från dessa nomad-jägarfolk, medan andra föremål av obsidian vittnar om förekomsten av den neolitiska människan, som redan använde sig av navigationsinstrument. Fr.o.m. 2000 f. Kr. var ön redan känd för sina metaller och kanske var det med järn från Elba som de homeriska hjältarnas vapen smiddes. Från senare bronsålder är några av de folk som ägnade sig åt boskapsskötsel, av dessa kan man idag finna spår i dolmen och i grottorna vid Marciana.

ETRUSKERNA OCH “JÄRNFABRIKEN”
Sant’Andrea var särskilt uppskattad av Etruskerna för sin skyddade position från västanvindarna, för sin bördiga jord och för sin frodiga grönska. Hit transporterades de mineraler som utvunnits i andra änden av ön, för här fanns trä i överflöd för att mata de ugnar som omvandlade blodstenen till järn. Resterna av denna antika teknik, “schiumaroli”, kan man fortfarande hitta på den mark där man idag odlar olivträd och vinstockar. Här utvann man kopparkis, ett värdefullt mineral, som nedsmält ger svavel, järn och koppar. Och eftersom detta mineral har samma färg och lyster som guld, har folket på orten alltid kallat området för "Cava dell'Oro" (“Guldgruvan”).

ROMARNAS OTIUM
Romarna beslutade sig för att sätta stopp för utnyttjandet av Elbas resurser: Från och med nu skulle de endast använda sig av mineraler från de Spanska och Österrikiska provinserna och det blev enligt lag förbjudet att tända smältugnarna, även för att skydda området mot risken av kalhuggning. Under tiden hade imperiets invånare lärt sig att uppskatta ön för dess välgörande leror, dess klimat och vin. Och ön bibehöll sin viktiga roll vad gällde handelsutbytena. Rutten som de romerska galärerna följde gick just förbi Sant'Andrea, om detta vittnar de två vraken av handelsfartyg, vars amforor och keramik idag kan beses på museet i Portoferraio och på det lilla, men mycket välförsedda, arkeologiska museet i Marciana.

TECKEN FRÅN MEDELTIDEN
Därpå följe dekadansen, langobardernas herravälde och vid tiden för de marina republikerna, kampen om herraväldet mellan pisaner och genueser. Under hela 1200-talet var det en enda lång rad av våldsamma sjöslag om kontrollen över öarna i övre Tyrrenska havet. Just på Sant’Andrea försökte en skvadron med genuesiska soldater att stiga i land; men det berättas, att invånarna skyndade sig i mängd ner på stranden och att de tvingade anfallarna att i all hast ge sig ut till havs igen. Men några genovabor måste emellertid, vid ett eller annat tillfälle, ha lyckats att stiga iland. Hur ska man annars kunna förklara vissa egendomliga likheter mellan vissa maträtter på Elba (och på Sant’Andrea i synnerhet) och de i Ligurien? Till exempel äggsoppa, ett enkelt men näringsrikt recept från området, baserat på gallette (hårt bröd), vitlök, olja, ägg och mejram.
Den pisanska dominansen har lämnat tydliga spår på den här delen av Elba: fortet i Marciana (utbyggt under 1400-talet av familjen Appiani) och själva byn Marciana, en riktig medeltidsborg, liksom den i närliggande Poggio.

MODERN TID
Under kommande sekel följde Capo Sant’Andrea, som något av en åskådare de olika herraväldenas växlingar, familjen Medici, spanjorerna, ända fram till Napoleon och man bibehöll sina fiske och bergstraditioner. Under modern tid, har den nya turistindustrin gjort denna lite hemliga och orörda plats på ön känd och dagens besökare kan i det vänliga och familjära mottagandet känna igen en värld, som har lyckats bibehålla sin antika charm.

Elba Hotels

ankomst
nätter
rum
vuxna
barn
  
Call Information

Elba Erbjudanden

Elba: Tuscany's island

Island of Elba

Boka din semester!

Boka ditt evenemang